Australien

Oj, vilken resa!

För er som inte vill läsa hela texten sammanfattar detta hela resan:

Spännande, vackert, rent, varmt, trevliga människor, nybyggarkänsla, vilt, vinprovning, vilda kängurur, pingviner och delfiner, grottor, vågsurfing, öde stränder, dyrt men värt varenda dollar...

I lördags kväll kom vi tillbaka från en nio dagar lång rundresa i sydvästra Australien. Det var en resa som kommer leva kvar länge i minnet tack vare alla intryck och upplevelser.
Vi flög med Quantas direkt från Singapore till Perth på 5,5 timmar och barnen skötte sig exemplariskt. De hade packat sina egna små resväskor med leksaker och drog dem själva på flygplatsen. Resan var tillräckligt kort för att de inte skulle ledsna allt för mycket och det fanns filmer som passade dem på flyget.
Vi hyrde bil med barnstolar i och efter sju månader i Singapore fick barnen åka bil säkert igen. Det kändes bra.
Det första som slog oss då vi kom ut var värmen. Det var som en vägg trots att vi var vana vid Singapores fuktiga ca 30-33gr. Det var mellan 36 och 42 grader hela tiden vilket var ovanligt varmt enligt australiensarna.

Mysigt B&B i  Fremantle

Första två nätterna bodde vi på ett mysigt B&B i Fremantle stax söder om Perth. Vi hade en egen liten lägenhet i bottenplan med egen ingång. Fremantle är en liten lugn by som fick ett uppsving då Volvo Ocean race hade det som delmål 1997-1998. Enligt guideboken skulle det vara ett riktigt busliv där ffa under skolloven vilket inföll då vi var där. Något busliv såg vi inte till och vi åt god fish n´chips nere på bryggan första kvällen.

Rottnest Island

Andra dagen åkte vi båt ut till Rottnest Island där vi valde att åka buss runt ön. Vi hade tänkt cykla runt mellan de ca 30 stränderna på ön men det var alldeles för varmt för det. Vi hoppade av på en liten strand med kristallklart vatten och ett litet rev nära stranden. Vi hade varken cyklop och snorkel eller solparasoll med oss men fick låna det av snälla australiensare.

Rottnest Island

Quokka

På ön finns det en koloni med Quokkas som är släkt med kängurun. De är lite större än en katt och väldigt tama. Till vår stora lycka kom det fram en som vi kunde klappa då vi stannade för en paus.

Tredje dagen bilade vi söderut till Rockingham. Där tog vi en liten båt ut till Penguin Island där vi såg vilda minipingviner som lever på och runt ön. Vi såg även delfiner och pelikaner och en lustig svart ödla som var ett mellanting mellan orm och ödla.










På eftermiddagen fortsatte vi söderut till Dunsburough där vi handlade mat och åt middag på den lokala puben. Något de är bra på i Australien är att underlätta för barnfamiljer. På många restauranger och pubar, vingårdar och hotell finns det lekplatser för barnen så att föräldrarna kan äta och dricka i lugn och ro.

Vi kom fram till Smiths Beach Resort på kvällen och gick direkt ner på stranden innan solnedgången. Hugo hade med sin drake och det blev en fin start på vistelsen. Det var i stort sett öde och väldigt vackert.

Smiths Beach

Yallingup Beach

Under de tre dagar vi bodde vid Smiths Beach besökte vi flera olika stränder. Bunker Bay var den vackraste och Yallingup var kul med många surfare och enorma vågor.

Vi besökte tre vingårdar där vinet inte direkt imponerade men vackert var det. Aravina Estate kan vi rekommendera och även Wills Domain. På båda fanns det lekplatser.

På Aravina hade de en enorm häck bestående av buskliknande Hortensior. På vägen dit såg vi en vild känguru för första gången och blev alldeles exalterade. Det visade sig att de är minst lika vanliga att se ute på fälten som rådjuren är i Sverige.

Aravina Estate

Pytonormen Pixie hjälpte mig att bli av med ormfobin

Dag sex lämnade vi Smiths Beach och åkte vidare söderut. På vägen stannade vi på Reptile Farm och när vi gick runt och tittade tog personalen ut en pytonorm och berättade lite om den. Jag som brukar vara panikslagen när jag ser en orm var helt lugn. Det var bra terapi att i lugn och ro få ställa frågor, klappa försiktigt och sen hålla i den. Wow, vilken häftig känsla!
Det är verkligen sant att det man inte vet något om är man rädd för och med mer kunskap ökar förståelsen och rädslan minskar.

Bush fire

Vi stannade till vid stranden i Gracetown och hamnade mitt i en pågående bush fire. Det är tydligen väldigt vanligt då det är så varmt och torrt och just denna var tack och lov under kontroll ganska snabbt.






Vi kom fram till det nya boendet på Gnarabup Beach där vi skulle bo två nätter. Margaret Beach Resort var lite enklare än Smiths Beach Resort men låg bra till. Vi åt middag och handlade inne i huvudorten Margaret River vilket var två gator som korsade varandra.

Dagen efter var vi nere på stranden på förmiddagen och besökte sen en av alla 150 grottor som ligger  området. Det är bara några som är öppna för allmänheten och Lake Cave lär vara en av de vackraste. Ingången till grottan gick ner genom en kollapsad del av grottan. Den hade kollapsat för mer än 700 år sedan och det växte enorma Karri Trees inne i gropen.

Modiga och duktig barn

Man gick mer än 300 trappsteg rakt ner i underjorden och kom till slut fram till grottan som låg 62 meter under jord. Barnen var fantastiskt duktiga och gick själva både ner och upp. Det var nog jag som var mest rädd då det var väldigt trångt på ett ställe och jag ville helst bara vända och springa upp igen till luften och ljuset. För att inte skrämma barnen bet jag ihop och fortsatte vilket jag är väldigt glad för (övervunnen fobi nr 2...).
Väl nere i grottan var det sagolikt vackert. Det var svalt, lugnt och det fanns en liten sjö. På grund av att elektriskt ljus missfärgar formationerna var det väldigt dämpad belysning. Vi hade en guide som berättade om grottans historia och längst in i grottan fick vi sätta oss och så han kunde släcka ner helt. Det var en häftig känsla att sitta 62 meter under marken i totalt mörker och höra dropparna som föll från stalaktiterna ner i vattnet. Hugo var inte helt bekväm med situationen men höll sig lugn och satt i mitt knä. Efter en stund sattes ljuset på svagt i olika omgångar för att belysa olika formationer. Efter ca 30 minuter var det dags att gå alla trappsteg upp igen. Jag kan varmt rekommendera alla att göra detta som var betydligt mer spännande än vi hade trott.

Cape Leeuwin Lighthouse

Näst sista dagen lämnade vi Mararet River och bilade ner till Australiens sydvästra udde där vi besökte Cape Leeuvin Lighthouse. På norra sidan ligger Indiska Oceanen och på södra ligger Södra Oceanen. Hade det varit säsong hade vi kunnat stå vid fyren och titta ut på valarna som passerar här två gånger per år. I maj - augusti simmar de norrut till varmare vatten för att föda ungar. Under september - december återvänder de till Antarktis igen. Det passerar ca 30 000 valar under den tiden så det är nästan garanterat att man ser gott om valar om man är på plats då. Synd att vi missade det.
Då vi köpte biljetterna för att gå ut på udden sa mannen i kassan att vi skulle hålla barnen nära oss då det fanns gott om två av de giftigaste ormsorterna runt fyren. Puh!





Sen var det dags att åka ca 4 timmar norrut tillbaka till Perth där vi stannade en natt och var ute på den lokala puben och ät middag. Det var ett liveband som spelade och barnen dansade som två fans framför scenen och fick stående ovationer. Det är så kul att se dem växa och våga ta plats.

Dans framför scenen på den lokala puben

Sista dagen hann vi åka till en outlet där vi prickade av en rejäl shoppinglista: Jonas fick äntligen sina efterlängtade RM Williams boots han har pratat om i 10 år, barnen fick skor som vi inte kunde hitta i Singapore och jag fick äntligen ett par riktiga solglasögon efter att ha gått runt sju månader med 80-kronorsglasögon från H&M.

Flygresan hem gick också fantastiskt bra och barnen var återigen exemplariska. Glada barn - glada föräldrar!

Sammanfattningsvis var det en resa full av upplevelser och samtidigt med en cool atmosfär ett härligt lugn. Funderar ni på att besöka WA så tveka inte - åk!

Nu börjar vardagen igen med några besök under februari och mars och en hel del jobbresor för Jonas. Vi hoppas att vi snart får reda på vart vi tar vägen under nästa år. Besked borde komma i slutet av februari.

/Helena

Jul på Bali

Dagen innan jul åkte vi till Bali. Vi skulle fira jul enbart med familjen i lugn och ro utan julgran och julmat. Det var avfärd tidigt på morgonen till flygplatsen och sen 2,5 timmes flygtid. 

Innan resan hade vi hört en del skräckhistorier om kaoset på flygplatsen på Bali. Det skulle vara mycket folk, långa köer man måste muta sig förbi, bärare som tar bagaget och kräver alldeles för mycket pengar, taxichaufförer som luras mm. Inget av det stämde.  Det var tomt på flygplatsen, "VISA on arrival" fungerade bra utan mutor (25 usd/pers), väskorna såg vi till att bära själva, taxi betalade man i förväg och det var väldigt billigt och smidigt (80 000 Rupie = 60 SEK) att ta sig till Seminyak 30 minuter upp längs västra kusten.

GOD JUL!

 

 

 

Vi bodde fyra nätter på Sofitel Royal Beach Hotel. Det var otroligt vackert med Balinesisk design både på huset och den stora park som omgav hotellet. Det var inget typiskt barnvänligt hotell men det fanns ändå precis allt för att göra barnen nöjda och oss avslappnade. I och med att det var jul arrangerade hotellet några aktiviteter för barnen. Det var bara ca 5 barn på hotellet som alla var med på aktiviteter såsom fisketävling, rittävling och fotbollsmatch på stranden. Hugo vann samtliga och kunde därför bjuda med hela familjen på priserna som var vouchers för afternoon tea, glass och pizza.

Under fisketävlingen som gick av stapeln i hotellets lilla damm fick Hugo 14 fiskar och dessutom en stor varan som tog fisken som Hugo hade på kroken. Det var stor dramatik när den kom rusande och kastade sig över fisken och sen vägrade släppa taget. Hugo höll i och fick sen hjälp av personalen att trötta ut varanen som var en knapp meter lång innan den släppte taget.

Varan som tar fisk som Hugo fått på kroken

Stranden var långgrund och hade vissa dagar så stora vågor att man inte fick bada. Man kunde titta på surfare och kasta sig i vågorna och jaga små krabbor på stranden. Bali har en egen sorts hinduism och en speciell kultur som bara finns på Bali. Indonesien är förutom Bali helt muslimskt och därför skiljer sig Bali från resten av Indonesien. Människorna är vänliga men jag fick en känsla av en stor fattigdom bland folk som desperat försöker sälja saker på stranden.

Vi träffade en trevlig holländsk familj med en dotter på 4 år som vi umgicks lite med och även var ute på restaurang en kväll med. De reste runt i Asien under ett år för att leta efter en plats att slå sig ner på. Pappan hade startat en framgångsrik reklambyrå som han sen hade sålt och tjänat en massa pengar på. Efter det hade de fått nog av stress och att familjen aldrig sågs så nu skulle de börja om på nytt med helt andra metoder. Det lutade i dagsläget åt att bygga hus på Sri Lanka. Det är kul och berikande att träffa människor med olika livsöden. Då ser man att det alltid finns flera alternativ till hur man själv har fått för sig att saker ska vara.

Risfält på vägen till Ubud

I Seminyak fanns det många fina butiker med billiga men välsydda kläder av lokala designers. Det finns mycket inredningsbutiker, konst och silver. Hela Seminyak är betydligt mer civiliserat och trendigt än Sanur som vi åkte till de sista tre dagarna. Dagen vi lämnade Seminyak hyrde vi en chaufför som körde runt oss i sju timmar och visade oss Ubud som är Balis kulturella centrum mitt på ön. Vi var i Monkey Forest som egentligen är två tempel i skogen som fortfarande är i bruk för ceremonier och kremeringar och där det bor en drös apor.

Vi var inne på en konsthall där lokala konstnärer ställde ut. Vi köpte en tavla som stod ut från mängden som vi ska rama här i Singapore. Efter det åkte vi förbi en silverfabrik och tittade lite på vägen till Sanur.

I Sanur som ligger på östkusten bodde vi också på ett fint hotell, Segara Village Hotel. Tyvärr var stranden och havet lite smutsigare, folk fattigare och mer desperata att sälja saker till oss vilket till slut blev lite jobbigt.
Sammanfattningsvis var det bästa med hela semestern att få tid att umgås med familjen och att få se den väldigt speciella Balinesiska kulturen på närmare håll. På den negativa sidan var trafiken, fattigdomen och maten. Bali känns definitivt alldeles för överexploaterat och ska vi åka dit igen får det bli till de centrala delarna och upp i bergen för att komma bort lite från spektaklet vid kusterna.

Semester på Koh Lanta - Thailand

I går kom vi tillbaka från fem dagar på Koh Lanta i Thailand. Vi åkte dit för att hälsa på familjen Österby som är på långsemester där i sex veckor efter att de hade hälsat på oss i Singapore.
Det tog bara en och en halv timme att flyga till Krabi som är närmaste flygplats och sen åkte vi minibuss i ca två timmar och två bilfärjor för att komma ut till Koh Lanta.

Noble House på Klong Dao Beach

Klong Dao Beach

För att vara Thailand tyckte jag att det var relativt oexploaterat med bara låga hotell och mestadels små bungalowhotell längs stranden.











Vi bodde på Noble House på Klong Dao Beach. Det var en bred fin och väldigt långgrund strand så det var ingen risk att barnen skulle dras ut av tidvattnet. Hotellet var av det enklare slaget med stenhårda sängar och det var 99% svenskar på gott och ont.







Tydligen är Koh Lanta extremt populärt bland svenskar. Det kan ju bero på att det finns svensk skola och dagis på ön så många åker dit i flera månader och jobbar på distans eller bara har ledigt medan barnen går i skola och dagis.

Paula och jag

Min styvsyster Paula driver en språkskola på ön där man kan lära sig Thailändska och även plugga på distans från skolans datorer. Vi hann träffas på en snabb frukost innan hon skulle åka hem till Sverige över jul.







På så få dagar hinner man inte med så mycket men vi var inne i den lilla byn Saladan en dag och tittade runt. Jag hade med mig min favoritklänning i linne som jag köpte för femton år sedan och sydde upp två kopior (en blå och en svart). Jag fick betala ca 450kr /st vilket det absolut var värt då det blev riktigt bra. Vi åt god Thaimat var vi än var och vi fick till och med en Pyttipanna med ägg och rödbetor på hotellet som var så god så vi nästan fick hemlängtan.

Det blev fotbollsmatcher både på gräs och sand

Annars var det mycket lek på stranden  och vid poolen med barnen och en och annan öl mm på kvällarna. Micke hade fyllt 40 dagarna innan vi kom så vi hade med oss lite skumpa och gåslever med kex som vi lyxade till det med en kväll. Tyvärr var gåslevern inte av det finare slaget utan lite mer lantpatéaktig men det gick ner ändå...

Inte så barnsäkert transportmedel (på flaket till en pickup.

Nu är vi hemma i Singapore igen i två dagar så Jonas får jobba lite innan vi åker till Bali över jul. På nyårsafton kommer storasyster Milla med familj hit vilket ska bli väldigt kul.

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR TILL ALLA ER DÄR HEMMA!!!

Luciatåg i skolan

Luciatåg på ISS

För att bibehålla det svenska språket och kulturen finns det en svensk skola som barn över sex år kan gå på varje fredagseftermiddag. Eftersom våra barn är för små för svenska skolan missar de allt traditionellt svenskt luciafirande som de större barnen får vara med om. Därför drog jag ihop 23 svenska barn och hade två luciatåg för de andra nationaliteterna på barnens skola (ISS). Det var så vackert så att lärarna grät. De större barnen var väldigt duktiga och kunde texterna som de hade lärt sig på svenska skolan.

Det är otroligt vad fort barnen glömmer sina svenska traditioner och man inte aktivt underhåller dem. Våra barn kom inte ihåg några texter från förra årets luciatåg på dagis. Även svenska barnvisor håller de på att glömma och sjunger nu istället "Twinkle, twinkle litte star, Humpty Dumty, Five litte monkeys".
Jag måste bli bättre på att sätta på svenska barnskivor och svenska filmer så de inte tappar sin egen kultur och sitt modersmål.

Tropisk tome

Traditionell tomte

Intensiv höst med resor och gäster

Nu har det gått två månader utan att vi har uppdaterat bloggen. Det kan bero på att det är vardag här precis som i Sverige om än innehållande lite andra saker än hemma. Vardag här de senaste två månaderna har inneburit antingen gäster från Sverige eller så har Jonas varit på tjänsteresor runt om i Asien.

Familjen Brinck på besök

Vi har haft familjen Brinck här, sen kom familjen Lundström och sen familjen Österby. Tack för att ni ville flyga hela vägen hit för att hälsa på! Det känns verkligen kul att få visa er Singapore eller bara hänga vid poolen tillsammans.

En del kvällar på coola barer har vi också hunnit med. New Asia Bar på 72:a våningen på Swiss Hotel är ett måste för alla som kommer hit. En Singapore Sling på Raffles Hotel står också alltid på listan.













Jonas har nu hunnit avverka jobbresor till: Bangkok, Bangalore, Manilla två resor, Brisbane, Ho Chi Minh, London och det på två månader och ca 4-5 dagar per resa. Med andra ord har vi inte haft många stunder med bara familjen samlade.

Sofia har lärt sig simma

Nu väntar sista veckan med bla julkonsert i skolan. På fredag åker vi till Koh Lant i Thailand i fyra dagar för att hälsa på familjen Österby och sen tillbaka till Singpore i två dagar innan vi åker till Bali över jul. Till nyår kommer vi tillbaka till Singapore och inväntar min storasyster m familj som ska vara här i 10 dagar. Det ska bli väldigt kul att träffas efter 6 månader. Barnen ser fram emot att träffa sina kusiner igen.

Vardag för mig innebär mycket träning (minst 5 timmar i veckan), fix med logistik kring barnen och en del Mahjong. Min nya hobby sen tre veckor är tennis. Jag är helt besatt och spelar flera gånger i veckan. Mest glad är jag för att ryggen nu är så bra att det går att träna.

Inför flytten till Shanghai håller jag på och letar upp någon bra och inte för dyr MBA-utbildning. Det lutar åt att jag får läsa på distans vilket kan vara praktiskt för att var mer flexibel med tider.

Någon direkt julstämning har inte infunnit sig ännu och  kommer troligtvis inte göra det. Vi har gjort lite halvhjärtade försök att skapa julstämning genom att baka pepparkakor (som blir sega på fem minuter i värmen), lyssna på julmusik och ställa fram några tomtar. Det blir inte riktigt samma sak utan mörkret, snön och kylan.

Nu hoppas vi att alla hemma i Sverige en riktigt härlig jul. Mycket snö, god mat och trevligt umgänge och framför allt all all får vara friska och glada önskar vi er där hemma.

Kramar från hela familjen!
/Helena

UN-day på skolan

I fredags var det stort firande av FN dagen på barnens skola. Skolan heter International school of Singapore (ISS) och är verkligen internationell. Studiemetoden är IB som finns över hela världen. Detta till skillnad från landsspecifika skolor som där undervisningen sker enligt tex amerikansk, engelsk eller tysk metod. IB bygger på att man som student arbetar med att själv ta reda på fakta inom olika områden som går igen i alla ämnen under en period.
På skolan finns ca 50 nationaliteter bland de drygt 600 eleverna. För att fira allas respektive länder och lyfta upp vikten av att lära sig om varandra firades UN day rejält.

Det var föräldrarna som ansvarade för innehållet som pågick en hel dag.
Flera veckor innan påbörjades planeringen och föräldrar från samma land gick ihop och bestämde ett tema man ville visa upp.
Varje land tilldelades ett rum på skolan. Sverige som i år är en av de största nationaliteterna på skolan med drygt trettio elever fick det största rummet. Det bestämdes att vi skulle ha Vasaloppet där.

Klockan 8 på morgonen var det "parade of nations" på skolgården. Först fick pre-school gå upp på scenen och visa upp sig i samlad tropp. Sofia höll fröken stadigt i handen och viftade lite med en svensk flagga. Sedan kom en nationalitet i taget upp på scenen och presenterade något väldigt kort som tex vad man är mest känd för, en kort dans eller liknande.

Det var nästan så man fick tårar i ögonen när alla svenska barn gick upp på scenen och i kör berättade om köttbullar, skidor och snö.

De svenska barnen hade av sina snälla föräldrar fått varsin nygjord gul pikétröja. På ryggen fanns en stor Sverigeflagga, på framsidan ett tre kronor-märke, och Sweden + hemstad, i vårt fall Bromma. På ena ärmen stod efternamnet och på andra ärmen var det en Singaporiansk flagga.

Efter paraden gick barnen tillbaka till sina respektive klassrum och skulle sen besöka fyra "länder" per klass. Logistiken bakom detta var enorm. Hugos klass fick besöka rummet där Kina, USA, Thailand och Holland höll till. Barnen fick varsitt pass att lämna in i "tullen" när de gick mellan länder. Där fick de en stämpel eller klistermärke som symboliserade landet.

De flesta länderna hade lite pyssel, någon som berättade om landet, avsmakning av mat etc. Det var grade 3-5 som besökte Sverigerummet och succén var enorm. Här fick de utlopp för all sin energi och det var skidtävling med skidbyxor, mössa och vantar, hemgjorda skidor och riktiga stavar.  Det var granar längs väggarna, snöbollar på golvet och snöflingor i luften. Vasaloppet hade varit snälla och skickat riktiga nummerlappar och affischer från loppet.
Först berättade en svenska mamma historien bakom Vasaloppet och sen var det tävling. Två lag tävlade mot varandra och två satt och hejade på. Efteråt serverades blåbärssoppa och alla fick (choklad-)medalj.

Till lunchen dukades det upp till buffé på ett långbord i en cirkel på skolgården. Alla länder fick en egen plats någorlunda rätt placerad på jordklotet. Dvs Europa på en rad och de skandinaviska länderna bredvid varandra.
De svenska föräldrarna bjöd på köttbullar, Jansons frestelse, laxsnittar, kanelbullar och lingondricka.

Eftersom vi bara är ett år i Singapore kommer detta vara "once in a lifetime" för både barnen och mig (Helena). Jonas hade riktig otur som var ute och reste den dagen.
Tänk vilken skillnad det är på ambitionsnivån in skolan i Sverige och här. Men det krävs nästan att en förälder har tid att fixa allt som rör skolan för att det ska funka.

Kramar!
/Helena

Shanghai

För tre veckor sedan var vi fyra dagar i Shanghai. Syftet var att bekanta oss med staden och besöka skolor och bostadsområden. Flytten dit går efter nästa sommar då vi har varit ett år i Singapore.
Flygresan mellan Singapore och Shanghai tar nästan 6 timmar och AZs policy är då att man får flyga business vilket våra små globetrotters alltså fick göra för andra gången i sina 3- och 5-åriga liv.
Flygresan gick i alla fall bra då Sofia somnade efter ett tag. När vi landade var klockan nästan 23 (samma tidszon som Singapore) och det var en väldigt trött och ledsen tjej som skrek hela taxiresan till hotellet.




Oriental Pearl Tower

 Vi bodde på Shangri-La i stadsdelen Pudong. Hotellet var otroligt fint och vi hade utsikt 180 grader från trettionde våningen bla över floden och det kända TV-tornet Oriental Pearl Tower (468 m högt). Åt andra hållet såg man bla World Financial Building (492 m högt). Till och med från trettionde våningen är det bara skyskrapor i horisonten så långt man ser åt alla håll. Det visar vilken otroligt stor stad Shanghai är. Under 90-talet byggdes det 10 000 nya skyskrapor bara i Pudong.
City är uppdelat i Puxi och Pudong som är de två största stadsdelarna som ligger på var sin sida om floden. Puxi är den äldre delen där det är en blandningen av byggnader. Från kinesiska låga hus till engelska kolonialbyggnader till skyskrapor om vartannat. Pudong å andra sidan är helt toppmodern med extremt välplanerade gator, gånggator placerade på pålar över vägarna och enbart höga skyskrapor. Mitt emellan går floden som är vältrafikerad och upplyst av färgranna turistbåtar på kvällarna. Det är väldigt annorlunda mot allt annat jag har sett och väldigt spännande att besöka. Frågan är vad vi kommer tycka om att bo där.

Vi hade onsdag till fredag fullbokade med skolbesök, sightseeing i privat bil med chaufför och guide som även visade oss skolorna och boenden. Sofia blev sjuk och fick följa med i bilen med 40 graders feber och var riktigt hängig. Trots detta gick allt relativt smidigt med två trötta och ett sjukt barn. Jag (Helena) ansvarade för att fokusera på rundvisningarna på skolorna och Jonas letade upp närmsta lekpark för att sysselsätta barnen under tiden.

Med obegränsat med kex, godis och chips går allt!











Efter de tre dagarna var vi helt säkra både på var vi vill bo och vilken skola vi ska välja vilket ju var det vi hade hoppas på att komma fram till.
Vi har valt en skola som heter SCIS och ligger i stadsdelen Kang Qiao ca 40 minuter sydöst om Pudong. Man kan tro att man då är i en förort men det är fortfarande inne i stan. Tack och lov är det området betydligt lugnare och med lägre hus omkring.
I Shanghai bor man i compounds till skillnad från i Singapore där man bor i condos. Ett compound är större med fler faciliteter och mer skyddat av murar runt området och med vakter som bevakar att inga tar sig in på området.

The Emeralds

Det compound som vi har valt heter Emeralds och är fantastiskt fint. Lite som ett amerikanskt villaområde där allt är extremt tillrättalagt och snyggt. På området finns ett clubhouse med bra restaurang, gym, tennisbanor, pool ute och inne, fotbollsplan och lekpark. Det är bara villor och townhouses inne på området vilket gör det till en liten oas i Shanghai.




En stor fördel är att SCIS ligger precis i anslutning med bara en grind emellan vilket gör att vi kommer slippa skolbuss och sparar 40 minuter på morgonen. Nu kommer vi kunna cykla på 5 minuter till skolan.
Skolan har bara 300 elever jämfört mot 700 på ISS i Singapore där barnen går nu. Det är ett amerikanskt skolsystem men barnen som går på skolan är till 1/3 asiater, 1/3 amerikaner och 1/3 européer.

Nyinköpt Milanfotbollsdräkt från Fake Market i Puxi

Vi hann med ett kort besök på en av de två fake markets som finns i Shanghai. Där kan man köpa många roliga saker till en liten peng om man lyckas pruta ordentligt.






En fördel med Shanghai är att man har fyra säsonger där vintern bara varar i ca 6 veckor då det är mellan 0 och 10 grader. Höst och vår är väldigt behagligt med ca 20-25 grader med avbrott för en otroligt varm sommar då det kan bli upp emot 40 grader varmt.






Hemresan var en ganska trist upplevelse pga att Sofia skrek nästan hela resan. Att då sitta i business är inte lika kul. Vi fick låsa in oss på toaletten med henne i omgångar för att hon inte skulle störa alla.

/Helena